Ödmjukhet
Jag kollar på Sofias änglar, brukar inte kunna kolla på programet då jag blir väldigt påverkad och ledsen. Ja man får sig en riktig tanke ställare iallafall. Man blir väldigt ödmjuk inför livet och det man har. Väljer att inte skriva tacksam vilket jag tycker skulle kännas fel att skriva. Man vet aldrig vad som komma skall. Sen tycker jag att det låter lite pretto att sitta och vara tacksam när det är så många där ute som lever och har det väldigt svårt! Och det kan drabba en själv när som helst i livet. Man vet aldrig vems tur det är nästa gång.
Sen i dag när vi va till Vc såg jag en man, han var (uteliggare) som satt och åt fryst pyttipanna direkt ur påsen.Då är man bra jävla hungrig. Tänkte nästan gå och köpa en dagens lunch åt honom så att han fick i sig något varmt. Men som dum jävla svensk lät jag honom sitta där och äta sin frysta pyttipanna. Han satt inne och värmde sig i HagaCentrum. Jag vet att man inte kan rädda världen men alla kan ju göra något!
Ja nu är det Torsdag igen. Jäklar va fort det går. På Vc i dag bekräfta dem att Wilma har öroninflammation, hon har gråtit hela eftermiddagen kvällen. Hon är så duktig på att förklara. Jag fråga henne vad som va fel och om hon hade ont. Jag har ont i örat sa hon och peka på sitt vänstra öra. Mycket riktigt en kraftig flammation på vänstra örat. Lilla gumman. Det förklara hennes hemska humör tidigare under dagen. Nu håller vi tummaran att värken försvinner fort med lite Penicillin. Nu ligger hon iallafall och sover i min säng <3<3<3
Kommentarer
Trackback
