Stress,stress,stress!

Ibland undrar jag vad människan håller på med, när är det dags att vakna? Vad är det som är viktigt här i livet egentligen?  Vad är det vi lär våra barn? Jag tror att vi vuxna ibland bara måste stanna upp och funderar på varför vi gör vissa saker. Vad är det som är viktigt, och vad är det som är mindre viktigt? För vems skull gör man vissa saker. För ens egen skull eller bara för att man är rädd för vad andra ska tycka och tänka. Tycker ibland att vi prioreterer lite konstiga saker.

Varför är det viktigt med ett fint hus som kostar 3-4 miljoner. Man måste jobba arslet av sig bara för att ha råd med detta fina underbara ”Lyxhus”. Lämnar barnen på dagis tidigt, dem är alltid först på plats och alltid kvar sist på kvällen.  När mamma, pappa hämtar är dem så stressade står och pratar i mob samtidigt som dem sätter på barnen kläder. Barnen ligger och skriker på golvet för att dem inte får tillräckligt med uppmärksamhet av sin mamma och pappa som dem inte har träffat på hela dagen. Får inte den uppmärksamhet som dem är i behov av i denna stund. Föräldrarna blir arga för att dem har dåligt samvete för att dem vet att dem inte ger sina barn så mycket tid som dem behöver. Dem är stressade för dem vet att barnen är hungriga och det finns ingen mat hemma. Måste ta med dem trötta hungriga barnen till affären och handla den där goa Onsdagsmiddagen som alltid den ”duktiga” grannen alltid gör. Kl 20.00 är maten färdig. Ungarna är såå hungriga så att dem somnar vid bordet.  Man är jätte stressad som man och hustru för att man inte hinner med någon hemma, eller för att man inte hinner med varandra. Det är något som går sönder i huset, det kostar och tar tid att laga.  Sen bråkar man för att nån av dem aldrig är hemma. Man bråkar om pengar, tid, egen tid och allt som vardagen kräver.  Inte konstigt att folk skiljer sig innan dem gifter sig.

Jag bor hellre i en skokartong som vi gör nu än och ha det sååå. Jag ger hellre Wilma tid och är en glad och lycklig mamma/sambo. Vi bor i en 3 på 65 kvh visst kan man tycka att det är litet på 3 personer. Men vad fan gör det.

Självklart skulle jag vilja ha något större. Men skulle aldrig köpa ett hus för flera miljoner. Att man måste jobba arslet av sig för att bo i huset. Nej lägg ner 100 % på barnen istället!

Folk som frågar hit och dit.När är det dags för er, när ska ni köpa hus. ALDRIG!

Jag tycker att det är väldigt bekvämt att på i hyresrätt. Om något går sönder kommer det någon och lagar. Man behöver inte lägga flere tusen på vitvaror som går sönder. Behöver inte skotta snö, behöver inte umgås med sina jobbiga grannar, som man bara måste umgås med. Fast man egentligen inte vill tycker om.  Man jämför sig med grannfrun och tycker att deras ungar är jävligt ouppfostrade och jobbiga. Måste baka för det gör grannen. Måste laga hemmagjord barnmat, annars får inte barnet i sig det dem beböver. Man måste vara ute med ungen i alla väder annars kanske någon tycker att vi aldrig gör något och att dem alltid sitter inne.  Man måste vara så JÄVLA duktig hela tiden, släpp det för fan! Ungen dör inte om den får äta en burkbarn mat från Coop. Eller att dem får vara inne en eftermiddag för att men verkligen inte hinner ut i parken. Men hinner inte låta sin 5-6 åring ha 6 planerade aktiviteter i V. Man bara måste åka till skara sommarland, Kolmården, parken zoo. Eller utomlands helst 2 gång om året  

Man måste åka till Thailand för det gör ALLA. Tar ett lån för att komma utomlands; FY FaN. Det gör man inte. Har man inte råd så har man inte.

 Köper masa elektronik som man inte har råd med, tar lån på det också, bara för att man måste ha det allra senaste. Ungarna ska ha Polarn och pyret kläder och fina skor. Så pass fina så dem stakarna knappt får vara ute och leka för då blir dem smutsiga och förstör sina kläder. Det är mer viktigt för föräldrarna vad ungarna har på sig än vad det är för barnen.  och det lär vi också våra barn. Herregud!

Är det konstigt att man går in i väggen, svar nej. Inte konstigt att folk får panik ångest. Mår jätte dåligt och förstår inte varför.

Tycker att det är otäckt hur visa människor prioreterar här i livet. Sen vet jag att alla gör som dem vill. Men står för vad jag tycker ändå. Tycker att vi kan välja bort visa saker som är mindre viktiga.    

Ja vad är det som är viktigt egentligen???

 Jag har funderat rätt mycket på sista tiden. Kommit fram till att folk tycker och tänker såå himla mycket hela tiden. Och det är ju faktiskt rätt så bra. Men tills en viss gräns tack!

Den senaste 9 månaderna har det ju skett en del förändringar i mitt liv. Jag gått ner 10 kg , jag har ändrat min kost, så att jag mår mycket bättre, tränar mer än vad jag har gjort tidigare.  Min magkatarr är helt borta. Jag är mycket piggare, har fått mycket tjockare hår. Jag är den glada spralliga tjej som inte har vart på ett bra tag. Nu Är Emma tillbaka lixom :)  Har fått höra från jätte många som jag inte har träffat på länge att jag har vart såå duktig och många tycker att jag har vart en kämpe som fixat detta. Det tackar jag för. Det är ju roligt att jag kan inspirera så många där ute J

Sen finns det en viss grupp där ute som jag har väldigt svårt att förstå mig på. Det är då en del människor hela tiden påpekar hur man ser ut, vad man har på sig, hur man är sminkad, hur jag ser ut i håret, vad jag äter, hur jag tränar.  SNÄLLA lägg ner!

Hur orkar folk bry sig så mycket om andra? Får oftast frågan. Varför tränar du så mycket, du om är så himla smal. Åhh vad mager du är Emma, när ska du sluta med dem här dumheterna. När ska du börja äta ordentligt? Ska du inte ha en kaka, du som är så himla smal. Du behöver allt äta upp dig lite. För det första är jag inte mager, utom alldeles lagom i kroppen. Är en vanlig medelmotta!

Kan ni inte bara förstå att vi lever på helt olika sätt. Jag lever som jag gör för att jag mår bra av detta. Jag blir glad av att ta hand om min kropp. Jag blir pigg, mår bättre, har aldrig ont i magen, slutat att tappa hår. Sover bättre på nätterna och så vidare. Jag älskar att träna blir en gladare person helt enkelt när jag får göra det. Det är min livsstil. Precis som du/ ni har er…..

Tänk om jag skulle påpeka till någon som var kraftigt överviktig hela dagarna, påpeka hur den ser ut. Oj vad du ser trött ut i dag. Ska du verkligen äta denna macka, du som är så tjock.  Ska ni verkligen äta kaka i dag? Ska du ha dem där byxorna, tycker att du ser lite rund ut i dem . Oj vad du ser sliten ut, har du sovit dåligt? När ska du börja springa, när ska du börja träna?  När ska du /ni sluta röka?  Ska du dricka så där mycket som du gör, det är inte hälsosamt………   Jag kan tycka och tänka en jävla massa om folk. Men det behåller jag för mig själv… 

Vad får folk att tro att dem hela tiden kan ha olika åsikter hur andra folk lever sitt liv. Är dem så bittra att dem inte kan förändra deras egna liv, så att dem måste ha åsikter om andras hela tiden.

Sen kommer man till den svenska avundsjukan, fattar inte. Ibland skäms jag för att vara svensk. Ska man inte få höra när man gjort något bra? Nej i stället går folk runt och tycker och tänker en massa och är avundsjuka .Det måste ju vara de det  handla om ? Jag blir jätte inspirerad när jag ser hur folk förändrar sina liv. Kanske lever i ett missbruk av något slag, lever i en relation som inte är bra. Folk som ändrar sina liv genom att börja träna och äta bra, ser väldigt stora förändringar på kort tid.  Att folk faktiskt har mod att förändra sitt liv. Även om vägen dit kan vara rätt lång och vara väldigt jobbig. Allt går, bara man vill. Såååå snälla!!! Sluta tyck och tänk så  mycket. Sluta att bry er om hur andra lever sina liv. Gör något åt era liv i stället!  Det är väl bra att folk bryr sig om dem är oroliga om dem har befogenheter till detta.  Men att få höra dagligen på hur folk påpekar hur man ser ut är jätte jobbigt i längden! 

Jag tänker bara på hur jobbigt det måste vara att gå runt och inte ha något annat att fundera över än hur andra människor ser ut och hur andra människor är. Så nu är jag ytterligare 10 kg lättare när jag har fått ur mig detta som jag länge har velat säga!!!!

Ha en bra dag!!!     Hej!

Kollade på Sofias änglar i går. Det handlade om en man som förlorade sin fru och deras barn förlorade deras mamma väldigt plötsligt. Det är nästan helt ofattbart hur man kan överleva detta traumatiska drama. Hur kan man försörja 3 st barn när man själv går igenom en väldigt tuff sorg????

Då slog det mig att min kära mamma har gått igenom samma skit som han går igenom. Hon blev lämnad med sina tre barn när hon var 28 år gammal. Frida var 7 år, jag var 5 år och min bror va bara 9 månader. När man kollar på det så tycker man att det är så hemskt, och fattar inte hur folk överlever. Men det gör man trots allt. Det gjorde min mamma, det gjorde vi!

Vägen hit, tills i dag har inte varit helt lätt varken för min mamma eller för mig och mina syskon .

Sen funderar man mycket på varför måste det hända så här hemska saker. Varför ska man förlora någon man älskar, vem bestämmer att 3 st barn ska förlora en förälder? Är det bestämt innan vi föds, hur livet ska bli? Eller bara blir det så?

Varför ska barn  få växa upp utan sin mamma eller pappa, det är en svår fråga. Gör man något fel i livet som gör att man förtjänar att det ska hända hemska saker? Så kan det väl ändå inte vara?

Det fick en att minnas i alla fall på tiden som jag var liten. Att förlora en pappa när man är 5 år gammal är svårare än vad man tror. Men det är en kris som man måste gå igenom hur svårt det än är. Och ge ALDRIG upp, det finns alltid någon som behöver dig!  Ta hand om varandra, bråka inte för små saker. Man vet aldrig hur länge man har varandra! Lär dig livets svåra gåta Älska, Glömma och förlåta <3<3<3

Man är starkare än vad men tror . Stor kram till alla därute!!!!

!

Det är  -10 grader på morgonen och det är 22/3 är helt sjukt. Men värmen kommer va så säker, det är bara så underbart att det är ljust ute. Det gör så himla mycket. Men det känns ändå att våren är på väg. Man blir lite piggare på morgonen. Man hör hur glada fåglarna är. Hör deras fina sång på vägen till jobb/dagis på morgonen. Vem fan behöver musik då ;)  Och tänk snart är snön borta, då är det bara att snöra på sig löparskorna och dra upp till Karlslundskogen och dra några km, fasen va gutt. Går ju att springa nu också men fan vad mina knän tar stryk av asfalt. Var  ju ute och sprang 7 km förra veckan, hela sträckan va asfalt. Hade så sjukt ont i knäna flera dagar efter. Någon som vet vad man ska tänka på då man får ont i knäna om man springer asfalt? Ibland vill man komma ut på andra ställen än i skogen. Men om man får problem/ ont är det inte värt de.

Fredag i dag det är alltid lika skönt.  Det ska vi fira med att sluta tidigt. tacos och mys i soffan. I morgon ska jag till Frissan  kl 10.00 fan va gutt, va där i början av Jan, ser för jävlig ut i skallen. Så nu blir det lite färg och klippning, alltid lika trevligt att få bli lite ompysslad <3<3<3 Då ska wilma få mysa hos mormor och morfar under tiden.

Sen ska jag och Wilma gå på stan, hon ska få köpa presenter till hennes dagiskompisar som fyller år. Hon ska på sitt första kalas på söndag. Ska bli mysigt. Det ser hon verkligen fram i mot. Så de ska hon få köpa varsin present till tjejerna. Och då kommer frågan, vad köper man till en 4 åring och en 6 åring, hmmm??? Sår nog bli såpbubblor, hårspännen och klisterörhängen. Sen köper vi nån rolig påse på Lagerhaus , det blir nog bra J

Trevlig helg alla fina <3<3<3<3<3  Kyss

Avslutar som alltid det hela med lite "Ego" Bilder. Alltid lika roligt :)

Så jäkla gutt snart är det mitten av Mars, går så sjukt fort. Och bara 1 månad kvar tills Wilma fyller 3 år, tänk att det har gått 3 år sen hon kom till oss. Det är konstigt, känns som att hon har funnits jämt hos oss, lilla gumman. Liten börjar bli stor. Hon är så redig och duktig, så otroligt stolt över henne.

Glömmer aldrig den helgen som hon kom till oss. Det hela började fredagen den  9 april. Jag hade hängt med Frida och Olle i stadsparken på förmiddagen, det va så himla fint väder. Men hade väl inte hunnit upp till Wadköping  förens jag va kissnödig och behövde gå på Toa.  Gick till toaletterna som finns där. Då märker jag att slemproppen hade gått, hade väl som lite lite mens värk den dagen hade jag väldigt  ont i ryggen. Men det hade jag ju haft länge efter som att jag led av foglossning.

Senare på eftermiddagen känner jag att det är något på G, vilket det va också. Värkarna smög sig på. Vi satt och kolla på Lets Dance , låg vaken hela den natten då det va alldeles för långt mellan verkarna, men fy vilken lång natt. Jag lät Matte sova efter som att vi hade en lång förlossning att tänka på. Under förmiddagen blev det tätare mellan värkarna så vi trodde att de va dags att åka in. Så vi ringer till Kurt och ber att han kör in oss till Bb.  Detta är alltså på Lördag eftermiddag. När vi kommer in så är jag öppen 3 Cm, FY fan vi fick åka hem igen. Men nu jävlar ska ungen ut tänker jag, så jag Övertalar Matte att vi ska gå hem från förlossningen, mitt i verkarbetet, och efter som att Matte vet hur envis jag är så gick vi hem. Men stanna var 5 min då jag va tvungen att sätta mig på huk och andas mig igenom värkarna. Kan ju nästan skratta åt det så här efter åt, jävlar va rolig jag måste ha sett ut J

Natten till Söndagen va den värsta i mitt liv och den längsta. Jag satt i badkaret halva natten. Kände mig så ensam. Men jag lät ändå Matte sova visste ju inte alls hur lång tid detta skulle ta. Kl 04.30 Ringer jag till förlossningen och gråter. Nu orkar jag inte mer! Nu vill jag föda barn. Lugn och fin sa sköterskan. Försök att få i dig lite frukost så kommer ni in sen. Kl 05.00 ringer vi och väcker Kurt. Han kommer och hämtar oss. När vi kommer fram till förlossningen säger jag till sköterskan. Nu ska jag fan inte åka hem igen, jag stannar här tills ungen är ute. Hon bara skrattar. När jag fått duschat och bytt kläder så kommer sköterskan in Kl är Ca. 06.30 ,  hon känner och berättar nu att du är öppen  7Cm, det va en lättnad. Du Emma, nu är det snart att föda barn. Då börjar jag att gråta av lättnad.

Vi var så lugna och fina mot varandra igenom hela värkarbetet, Matte lyssnade på mig och visste precis vad jag ville och behövde.  Och ni som känner oss vet hur jäkla arga och sura vi kan vara mot varandra. Men inte denna gång!  Vi använde inget annat än pilatesboll och tensaparaten.  Men nu börja det  bli jobbigt, jag hade inga krafter kvar. Kl 10.00 besluta läkaren att det blir akutkjejsarsnitt. Då det inte gick längre. Då jag va öppen 10 Cm och hade 1 min mellan värkarna. Tänk om dem kunnat sagt detta lite tidigare, då hade vi sluppit att gå igenom detta. Men jag är ändå väldigt glad att jag gjorde det så här i efter hand. Allt går genast väldigt snabbt. Hinner knappt med vad som händer. Jag får en spruta i benet som gör att värkarbetet stannar upp. Dem lägger ryggmärgsbedövning och lägger mig på operationsbordet. Kl 11.10 kommer det ut en liten bedårande liten flicka som vägde 4300 g och va 51 Cm helt sjukt. Mig sydde dem ihop och Matte försvann till Bb med Wilma. 2 Timmar senare vaknar jag upp att Wilma och Matte kommer upp på uppvaket, där jag ligger. Helt sjukt. Vi två har blivit 3. Kan knappt beskriva denna konstiga känsla. Det är helt magiskt. Tänk va en skvätt kärlek kan gör. Maj Wilma Lindkvist. Våran dotter. Vi älskar dig så mycket Wilma. Du är bäst helt enkelt. Och va vi ska ha kalas och du ska få en egen Laban tårta <3<3<3<3

Du är våran egna lilla Blomma Love You Baby!